Jag ska måla hela världen...



I min familj älskar vi färg!
Jag har en son som kommer bli inredare när han blir stor, och då med färg som passion!
Min dotter är ju bara ett år, vilket säger sig själv, då tycker man ju färger är det roligaste ever.
Min man har strumpor med färgglada ränder, enfärgade rosa, lila, blå, röda. You name it!
Själv tycker jag, som min son (kan jag ha påverkat??) väldigt mycket om inredning. Lekfull, färgglad inredning!
Så då förstår ni hur glada vi blev när vi såg bilderna som lagts upp på vår fina Ella med sina kids, och de hade fått på sig varsina färgglada halsband! WOOW!

Valparna har nu hunnit bli tre veckor och blir mer och mer aktiva små monster! :)

Läs mer om dem här hos Bennaz pumikennel

JIPPI!



Min duktiga lilla flicka har gjort det igen! Små Ellaknoddar fick se dagens ljus i fredags!
Vill bara krama om pälsan och berätta hur duktig hon var, men det får vänta tills vi ses. Hon har varit borta i lite mer än en vecka och vi saknar ihjäl oss redan...men hon har ett jobb att sköta nu!
Alla valparna är svartfödda men de kan eventuellt bli grå.
SMÅ SPORTPUMIS!

Gå in på Bennaz Pumikennel om ni vill veta mer.


Tunnan is back!


Tunnan!




Prio ett



Just nu är det väldigt prioriterat med mat anser den där lilla svarta. Allt som går att stoppa i munnen är välkommet! Bästa platsen är intill Lillkiddon när hon äter. När jag går för att tvätta ren kladdig bebis så är bebisens stol ren när jag kommer tillbaka...den lilla svarta har ingen aaaaannniiiiing om vem som har gjort rent den. Inte alls...
Att ha henne lös ute är typ uteslutet då hon genast springer till närmsta läckra hög med avföring (spelar ingen roll vilken sort). Lås på sophinken, blöjhinken och garderoben där smutstvätten är (ja smutsiga underkläder går också ner tycker Ella)! Crazy är bara förnamnet med andra ord.


Ella´s back in town!



Ella har varit på en skön weekend hemma hos mormor Gill.
Ätit gott, lekt med andra sportpumis och sovit på kudden med Gill.
Alla sportpumis borde ha sådana här minisemestrar, ta igen sig lite.
Men nu är ordningen återställd och pälsan är tillbaka!

Skönast just nu enligt Ella:
Lägga sig i solen och njuta. Drömma om sommar. Gräs under tassarna. Stora områden där man kan springa, SPRINGA LIKE THERE`S NO TOMORROW!
Mmm...snart så.




Bilda hög!

Pudel/pumihög på gästsängen idag! Ibland var det svårt att se var den ene sluta och den andre började. Ibland var det ett barn med i högen också!

 


Onsdagspromenad

 

Varje vecka kör vi.

Tre vallare. En pudel.

(Det är ICKE pudeln som syns på bild...Ella är en aning igenväxt...)

En timmes lek och bus!

Härligt!

 

 


Var är Zatan när man behöver honom?!

Ella förstod ingenting häromdagen när vi tog en promenad på isen.

- Varför är det ingen som vill sparka den här underbart stora bollen till mig?


Vad är problemet?



Att lösa problem är något Ella är en fena på. Man kan ge henne nästan vilken utmaning som helst och hon brukar fixa det utan broblem. I brist på annan träning så stoppade jag ost (Ellas absoluta favorit) i hushållspappersrullar, knep ihop ändarna och sen fick hon försöka få fram osten. Hade väl redan räknat ut att det var ungefär lika utmanande som en fis i rymden för henne...hon slet upp den på två röda och tittade på mig som att "Va det där ett skämt eller?" Astrid var med och försökte hjäpa till, vilket hon också fick. Men osten tog Ella!

Ella är en sådan där hund som skapar sina egna problem att lösa om man inte gör det åt henne. När hon känner sig understimulerad, så märks det inte så att hon blir galen och springer omkring och härjar. Nej nej. Hon väntar tills alla sover, sen slår hon till. Öppnar luckor i köket, sorterar lite sopor och kanske även blöjhinken i badrummet. Att stänga dörrar brukar inte hindra henne. DET är problemlösning tycker hon. Inte några fjantiga pappersrullar!

När livet är som bäst

HÄR vill vi att det ska vara just nu. Ifall ni inte fattade det i förra inlägget alltså :)


Den här årstiden asså...

Nej, inte är den vår favoritårstid, alltså min och Ellas. Visst det är mysigt kring jul, men sen kan det bli sommar igen. Ella vill ju springa fort som vinden, bada, köra agility så att gräset ryker och ta långa promenader utan att man blir kall. Men, nu är det januari och det är bara att gilla läget. Vi ligger lågt med tävlandet, och med julledigheten så har det inte blivit så mycket träning. I december så var jag och Ella med på KM. Jag trodde att Ella skulle vara fullständigt skogstokig och dra som en avlöning, men hon lyssnade som en dröm! Första loppet var hoppklassen och hon hade överlägset bästa tid, men tyvärr så rev hon två hinder och fick en vägran - som sagt det gick fort! I agilityklassen gick hon klockrent och nollade och hade det varit en vanlig tävling hade hon vunnit. På KM så räknar man ihop resultaten från båda loppen så Ella fick ingen placering då vissa hade färre fel i hoppklassen. Men jag var supernöjd ändå. Hon lyssnade så bra, trots att vi inte hade tränat sen medeltiden...

Ella har kommit på att den där lilla människan kan leka med henne nu. Mycket bättre att leka med någon som inte ska bestämma hela tiden som den lite större människan gör nu för tiden tycker Ella.




Lata dagar är bra dagar, bara de inte kommer alltför ofta, tycker Ella.


Det senaste!

img_7284 (MMS)

Testar att mobilblogga. Man vill ju inte vara sist med det liksom!  /Ella


Update

Hej alla!

Nu var det ett tag sen som det uppdaterades här. Sorry. Ska bli bättre. Jag typ lovar och svär. Få se nu, vad har hänt? Det har ju tävlats en del, och jag måste bara säga att jag ibland tycker synd om mig och pälsan. Det går liksom troll i loppen ibland. Superbra tider, men en femma här en femma där. Jag ska väl erkänna att det (nästan) alltid är mitt fel. Jag har pysslat med den här sporten i 14 år! FATTA! 14 år! Oj oj...but still, man blir som en nybörjare med varje ny hund. Ella är det skönaste hund jag har kört, men också den svåraste. Hon är så otroligt känslig på mina rörelser. Minsta lilla vrid och hon viker av. Jag har haft hundar som ånga på rakt fram, och är van att kunna skicka ut och sen placera mig. Men Ella så måste jag vara jättenoga med att inte flytta mig för fort då hon kan vika av och springa förbi hinder. Men det blir bättre och bättre. Jag blir bättre och bättre.

Frövi

Typ den längstaste tävlingsdagen i världshistorien, och då var det bara klass ett! Då vi hade Astrid med oss så fick vi lov att stryka oss från sista klassen för att inte komma hem mitt i natten. Men jag antar att de inte hade så stor erfarenhet av att arrangera tävlingar, och då blir det ju så. Hur som. Ella knep åt sig en 8 placering av 39 starter. Tyvärr var det en öppen klass så "räknades" inte. Men Ella var superduktig.

DM i Avesta

I lördags var vi till Avesta och tävlade distriktmästerskap. En riktigt härlig dag med sol och massa goa människor! Ella gjorde ett kanonlopp i hoppklassen med en ynka femma (hon rev första hindret av okänd anledning). Det såg ju lovande ut inför agilityklassen. Tyvärr så fick hon tre vägringar där och därmed en disk. På DM så är det andra regler än på en vanlig tävling. Man räknar ihop båda loppen och får ett resultat. En disk = 50 fel t.ex. man kan alltså diska sig massor av gånger. Med detta så kom Ella på en 11 placering. Hon var jätteduktig och lyssnade som en gudinna, inga förvirringar på plan (vilket det blev i Frövi). Så jag är jättenöjd, men kan inte hjälpa att fundera på hur det hade gått om hon inte diskat sig! Tävlingsmänniska som man är!

Vi har börjat träna rallylydnad jag och Ella, och hon älskar det! Lydnaden var för tyst och trist tyckte hon, eller ja...mest är det väl jag som tycker det och så för jag över det på henne. På lydnaden är jag dessutom så jäkla nervös när jag ska tävla vilket inte heller gör det hela bättre. Men rallylydnaden är något helt annat. och Ella är jätteduktig och lär sig så fort. Får se om vi anmäler oss till någon tävling nu innan snön.



Kram på er!



Mina kids asså!

Söta, goa SimSim tok sin första agilitypinne Frövi och coola Exeth har med matte Jeanette fått 169 poäng i lydnadsklass II. Det blev ett första pris och nu får de tävla klass III! Kan man bli mer mallig eller!

Tass /Mamma Ella

Bild på Exeth med matte Jeanette



Mora BK

För ett par helger sen så var vi till Mora och tävlade. Ett härligt gäng från Nedansiljans och Dala-Floda är vad vi är! Stöttar och hejar på varandra, trots att vi tävlar i samma klass :) Så som det ska vara. Resultatmässigt var det väl si så där dock. Ella lyckades i alla fall knipa en 3e placering av 38 hundar, dock med tio fel. Knepig slalomingång och konstiga vinklar, inte så mycket klass 1 stuk kan jag tycka. Banorna såg inte svåra ut, men vissa vinklar gjorde det väldigt svårt att placera sig när man har nybörjarhundar som man måste vara med och peka vid varje hinder. Jag klagar aldrig när det blir mycket handling, för det gillar jag. Men inte så kul när det är svårt att få till flyt i banan, om ni förstår vad jag menar. Men vi hade kul i alla fall!

Här kan ni se agilityklassen. Jag undrar varför hon sprang förbi hindret uppe i kurvan? Med en snabb hund så är det liksom A och O att hunden ska söka och låsa på hinder på egen hand. Något att träna på. 

Ikväll ska Ella tävla igen, i Dala-Floda. Det är Martin som ska agera handler i kväll då jag är hemma med kidsen. Håller tummarna!

En av Ellas favvoplatser, babygymmet!



RSS 2.0