Maktez Elize

I helgen var jag och Ella ner till Varberg för att hälsa på Elin, och passa på att träffa Anna, Lasse och deras pumibrudar på  Skallabacken. Vi har ju aldrig träffats förut men Ella och Myzlih har ju kommenterat varandras bloggar ganska mycket det senaste året (åren?), så vi kände att det var dags att ses IRL :) Tågresan ner gick inte alls enligt planerna...fyra timmar sena blev vi - JÄKLA SJ! Men när jag väl kom fram så fick jag först och främst ett glas vin, och redan då var mycket av föregående timmar bortglömda ;) Sen blev jag bjuden på kött och potatis i ugnen, beasås och sallad. Elin och Martin vet hur de ska få Martina på bra humör! Ella var också nöjd. Väldigt nöjd! Precis den här helgen var hon i sitt höglöp och valde genast ut Julle (Elins hund) som partner. Intet ont anande om att han är knipsad försökte de båda med massa knep för att det skulle leda till något resultat, men icke. Lika besvikna varje gång! Efter en fredagkväll med brasa, levande ljus, chips och vin sov jag sött kan jag säga. På lördagen åkte vi till Halmstad för att besöka Anna och Lasse. Elin ska nämligen om ynka nio dagar få hem en valp därifrån. Spänningen är oliiiidlig kan jag meddela. Och hon har valt (lite tack vara undertecknad, hehe!) en sådan fantastisk uppfödare! Helgoa människor. Elin flyttar "hem till Dalarna" igen till våren, och det ska bli så kul att ha en nära som har samma intresse och ras (pumi = inte Sveriges vanligaste ras) som jag. Vi kommer ha väldig stor nytta av varandra - och vänskapen får vi inte glömma heller = bra att ha kan jag känna. På söndagen tog vi det lugnt. Åt frukost och latade oss. Alltså. Hur uppskattat är det inte att få äta frukost själv, UTAN att servera barn stup i ett så att man knappt hinner äta något själv??! Jo, det ska jag berätta. ASSKÖNT! Det är vad det är. Så, nu vet ni det. Sen efter detta latande, tog vi en promenad med hundarna vid vattenbryten. Och när jag säger vatten menar jag HAVET! Älskar verkligen havet, och Elin och Martin bor alldeles bredvid. De vaknar med havsutsikt. Nej, det är inte ett dugg synd om dem. Åh, den avunden!